Så blev det middag hos din farmor och farfar ikväll. Mamma fick äta en hel portion (!) varm mat (!!) och peppar peppar, inget i retur nu en timme senare. Duktiga bebis!
Jag är så glad att vi bor så nära alla släktingar nu när du är på väg, du är redan älskad och efterlängtad ska du veta, du har stärkt många band - inte minst mellan mig och din pappa. Han har varit en ängel de här senaste veckorna när du vänt upp och ner på mammas vardag och visat 110% att han finns där och ställer upp när det behövs. Jag vet inte vad jag gjort utan honom.
& nu finns du. Lite av oss båda. & därmed kommer vi höra ihop resten av livet, på ett eller annat sätt. Det är fint. Jag har aldrig älskat någon som jag älskar din pappa och tanken på att jag kommer älska dig ännu mer är lite svindlande, men angenäm. Känslan av att inte veta var vi ska bo eller hamna är inte så skrämmande när jag har er, pappa och dig och kisarna. Har man bara sin familj så har man alltid ett hem, oavsett var man bor.
Så vackert och underbart Sara! Bli så lycklig när jag läser!
SvaraRadera